Säteri med spännande historia

Året är 1545. Gustav Vasa är kung över ett Sverige med 800 000 invånare. De flesta bönder. Sverige har gått från katolicism till protestantism. Bortsett från lite skärmytslingar vid den ryska gränsen präglas perioden av relativt lugn.

På sätesgården Uddetorp Säteri, strax norr om nuvarande Borås, går Bengta Matsdotter Kafle, änka efter Olof Bosson-Oxehuvud, och blickar ut över sina ägor. Vad hon inte vet är att gården kommer att byggas till och vara säte för såväl fältmarskalker som adelsmän och borgmästare. Hon kan heller inte ana att huset kommer att få en flygelbyggnad kallad Ryssalängan. En stuga vars källare enligt sägnen ska ha fungerat som fängelseceller för ryska krigsfångar från Gustav III:s härjningar i Ryssland 1788-1790.

Fångar som sägs ha byggt den vackra ladan. Men sådan är historien. Den spinner sina trådar både bakåt och framåt.

Idag är den pietetsfullt renoverade mangårdsbyggnaden från senare delen av 1700-talet inredd med noggrant utvalda antika möbler och andra tidstypiska detaljer. Ladan har renoverats med en loge för romantiska sommarbröllop och ett kostall där stenväggarna ger känsla av en riddarsal. Omgivningarna med naturbetesmarker, åkermark samt skog med inslag av ädellövskog bjuder in till behagligt friluftsliv och rogivande promenader. Till säteriet hör även ett flertal gårdsbyggnader, egen liten sjö med kräftfiske, jaktmarker för såväl älg som vildsvin samt fiskevatten i Lassesjön.

Vad är ett säteri?

Definitionen av säteri eller sätesgård är i strikt mening, som i Uddetorps fall, en gård som under medeltiden eller 1500-talet bebotts av en frälseperson och innehaft skattefrihet, så kallad sätesfrihet. Det görs även skillnad mellan sätesgård och säteri där begreppet sätesgård hör samman med det medeltida frälset medan säteri är kopplat till adelsprivilegierna utfärdade i samband med Erik XIV:s kröning 1561.

(Källa: Wikipedia)

Ägarhistorik

1545

Sätesgård för änkan Bengta Matsdotter Kafle

1556-1571

Anders Hård av Torestorp, Bengtas andre man

1573-1618

Anders Olofsson-Oxenhufvud, Bengtas son ärver. Han gifter sig med Margareta Andersdotter Ekeblad som har sex barn sedan ett tidigare äktenskap. En av dem, Torsten Lennartsson, var anhängare till Sigismund och tvingas av Karl IX att fly 1603. Kvar på Uddetorp lämnar han hustrun Märta Posse och barnen Ingeborg och Lennart. Fem år senare flyr Märta med dottern till maken i Polen. Lennart blir kvar på Uddetorp och växer upp hos sin styvfarfar och styvfarmor. När farmodern dör anställs han av Gustav II Adolf som kammardräng och blir senare fältmarskalk i kungens regemente.

1699

Axel Hård Eriksson

1761

Lagman Göran Anton Albert von Knorring

1766

Ärvs av sonsonen Carl Adam von Knorring (sju år gammal)

1768

Säljs av Carl Adams mor till svågern Christoper Hedman (adlad Hedencrantz)

1773

Ärvs av dottern Christina Gertrud Hedencrantz (tolv år gammal)

1774

Säljs till Borås stads borgmästare Georg Tollstorp och handelsmannen Daniel Carling. Daniel lät uppföra den huvudbyggnad i trä som finns idag

1780

Uppför Carling flygelbyggnaden

1814

Köps av kronobefallningsman Erik Otter

1825

Major Gripenstedt

1863

Kapten J.A. Wästfeldt

1883

J.L. Nilsson

1897

Efraim Johansson

1899

Carl Adolf Svensson, gården ärvs av sönerna

1941

Folke och Otto Svensson

1946

Torsten Svensson

1953

Folke och Otto Svensson

1988

Otto och Inga Svensson

1993

Johan Sewring

2013

Familjen Smith